Nackhåren står sig, eller skulle ha om det fanns minsta skrym i dräkten som är xtrafit. Något kryper längs ryggraden och jag vänder mig trögt om. Känns som någon gluttar mig, men lampan kammar tomt i mörkret.
Det är dags att göra upp med vår tillvaro i överflöd. I vår ständiga jakt på lyckan står vi beredda att uppoffra tid, relationer och natur - förgäves. Varför blir vi då aldrig nöjda? Vi lever i ett samhälle...