Vem är jag och varifrån kommer jag? Författaren gör en resa bland en mångfald röster och människoliv och samtalar med böcker för att bättre förstå sin egen utgångspunkt. Hon skriver om dragningen mellan tradition och modernitet, hur vi kan längta bort och hem på samma gång, hemhörighet och utanförskap, om kvinnor och män, om makt, skrivande och språk. Bl a tar essäerna med läsaren in i Peter Sandströms österbottniska värld av manligt och kvinnligt, tystnad och samspråk, till Raoul J. Granqvists barndomsbygd där männen härskade, till Karin Erlandssons Minkrike där manlig företagsamhet och kvinnliga drömmar krockar, och till poeten Catharina Gripenbergs sällsamma diktvärld. Författaren dyker också ner i sin fars och sina egna dagböcker. Utgående från erfarenheterna som skrivkurslärare diskuterar hon behovet och konsten att skriva om sitt liv. I slutet presenteras några internationella och nordiska författare som skrivit om sin barndom och släkt och om de erfarenheter som har format dem.Åsa Stenwall är född 1953 i Pedersöre och verksam som skrivkurslärare, litteraturforskare och kritiker. Hon debuterade 1979 med Den frivilligt ödmjuka kvinnan om Fredrika Runebergs verklighet och diktning och har publicerat verk om flickuppväxt (Hur flickor blir kloka, 1987) och om manssocialisering i nyare finlandssvensk litteratur (Den förvirrade äventyraren, 1996).År 2001 utkom Portföljen i skogen om kvinnor och modernitet i det sena 1900-talets finlandssvenska litteratur. Rötter och rotlöshet hos österbottniska författare undersöker Åsa Stenwall i Den omöjliga hemkomsten (2006). Essäsamlingen Att jag vill nånting mer (2011) handlar om hur människan mår i nordisk samtidsprosa.
Vem är jag och varifrån kommer jag? Författaren gör en resa bland en mångfald röster och människoliv och samtalar med böcker för att bättre förstå sin egen utgångspunkt. Hon skriver om dragningen mellan tradition och modernitet, hur vi kan längta bort och hem på samma gång, hemhörighet och utanförskap, om kvinnor och män, om makt, skrivande och språk. Bl a tar essäerna med läsaren in i Peter Sandströms österbottniska värld av manligt och kvinnligt, tystnad och samspråk, till Raoul J. Granqvists barndomsbygd där männen härskade, till Karin Erlandssons Minkrike där manlig företagsamhet och kvinnliga drömmar krockar, och till poeten Catharina Gripenbergs sällsamma diktvärld. Författaren dyker också ner i sin fars och sina egna dagböcker. Utgående från erfarenheterna som skrivkurslärare diskuterar hon behovet och konsten att skriva om sitt liv. I slutet presenteras några internationella och nordiska författare som skrivit om sin barndom och släkt och om de erfarenheter som har format dem.Åsa Stenwall är född 1953 i Pedersöre och verksam som skrivkurslärare, litteraturforskare och kritiker. Hon debuterade 1979 med Den frivilligt ödmjuka kvinnan om Fredrika Runebergs verklighet och diktning och har publicerat verk om flickuppväxt (Hur flickor blir kloka, 1987) och om manssocialisering i nyare finlandssvensk litteratur (Den förvirrade äventyraren, 1996).År 2001 utkom Portföljen i skogen om kvinnor och modernitet i det sena 1900-talets finlandssvenska litteratur. Rötter och rotlöshet hos österbottniska författare undersöker Åsa Stenwall i Den omöjliga hemkomsten (2006). Essäsamlingen Att jag vill nånting mer (2011) handlar om hur människan mår i nordisk samtidsprosa.
