I en intervju i Nya Argus säger Jerker A. Eriksson att han alltsedan barndomen haft en passion för film; var och varannan dag gick han på bio. Intresset bestod och hans enastående kritikergärning inspirerades av insikten i och förargelsen över att filmen var åsidosatt i kulturlivet och i pressen.I Flammande vildmark borrar han sig djupt i den amerikanska traditionen som är ett av hans specialområden. I titelessän står John Fords klassiska film från 1939 i centrum. Den utspelar sig under det amerikanska frihetskriget, och som så ofta i amerikansk film skildras enskilda människors öden mot bakgrunden av hela nationens. I "Konspiration och paranoia" diskuterar Eriksson hur den amerikanska demokratin och livsstilen dels försvarades, dels kritiserades i filmer under depressionen på 1930-talet. Under kalla kriget dominerade känslan av utsatthet som t.ex. i "Invasion of the Bodysnatchers" (Don Siegel, 1956) där "Den röda faran" gestaltas av rymdvarelser som invaderar småstadens invånare och gör dem känslokalla.Jerker A. Eriksson skriver om bortglömda filmer, filmer vi sett och filmer vi absolut måste se. Han påminner oss om hur underbart roligt och intressant det är att gå på bio.
I en intervju i Nya Argus säger Jerker A. Eriksson att han alltsedan barndomen haft en passion för film; var och varannan dag gick han på bio. Intresset bestod och hans enastående kritikergärning inspirerades av insikten i och förargelsen över att filmen var åsidosatt i kulturlivet och i pressen.I Flammande vildmark borrar han sig djupt i den amerikanska traditionen som är ett av hans specialområden. I titelessän står John Fords klassiska film från 1939 i centrum. Den utspelar sig under det amerikanska frihetskriget, och som så ofta i amerikansk film skildras enskilda människors öden mot bakgrunden av hela nationens. I "Konspiration och paranoia" diskuterar Eriksson hur den amerikanska demokratin och livsstilen dels försvarades, dels kritiserades i filmer under depressionen på 1930-talet. Under kalla kriget dominerade känslan av utsatthet som t.ex. i "Invasion of the Bodysnatchers" (Don Siegel, 1956) där "Den röda faran" gestaltas av rymdvarelser som invaderar småstadens invånare och gör dem känslokalla.Jerker A. Eriksson skriver om bortglömda filmer, filmer vi sett och filmer vi absolut måste se. Han påminner oss om hur underbart roligt och intressant det är att gå på bio.
