The book is in Swedish
Documentary photography methodology must be based on knowledge of the subject, photographer Sune Jonsson has said in one of his books. And that photography is an art form that describes the outside world based on a personal vision, and is based on deep knowledge and strong empathy.
This is what Håkan Eklund's third book is about: his own and others' documentary photography ambitions and experiences. As a teenager, he saved up for a system camera; in the spring of 1968, the camera was the first of its kind in his home village. An investment that has benefited Håkan Eklund for more than half a century; later also as a photography teacher and course leader.
To understand and appreciate the present, one must know something about what happened before. It also applies to a country's history. This book has been written while Putin's shameful war in Ukraine fills the media with daily frontline reports - which also influenced the content of the book: a corresponding war of aggression was in time suffocating our own freedom; in the book, some front-line veterans tell us how close to the abyss we were in 1944.
The war also gave birth to Yrjö Kokko's Lapland longing - for peace, nature and birds in a pathless land. For six springs, he searched for nesting whooper swans in Fjällappland, where the last pairs had fled from persecution. No one had ever photo-documented nesting whooper swans in Finland - or in Sweden. In the spring of 1950, he succeeded. The persistence resulted in a book that took the Finnish people by storm; the persecution ended and the white and graceful whooper swan was eventually named Finland's national bird.
Again - the road was worth it.
The book ends with an interesting case study. Photographer Kaj Dahl's archipelago documentation of the last generation of permanent resident fish farmers would become his life's work. That ambition was required in the mid-1970s, once he got going. Perhaps wrinkled and weather-beaten old fishermen in rubber boots out on remote islands were not considered to represent the Finnish-Swedish narrative - as cultured people?
Dokumentärfotografisk metodik måste vara baserad på kunskap om motivet, har fotografen Sune Jonsson sagt i en av sina böcker. Och att fotografering är en konstform som beskriver omvärlden utifrån en personlig vision, och grundar sig på djup kunskap och stark inlevelse.
Det är detta Håkan Eklunds tredje bok handlar om: egna och andras dokumentärfotografiska ambitioner och erfarenheter. Som tonåring sparade han ihop till en systemkamera; våren 1968 var kameran den första av sitt slag i hans hemby. En investering som kommit Håkan Eklund till nytta under mer än ett halvt sekel; senare också som fotolärare och -kursledare.
För att förstå och uppskatta nuet, måste man veta något om det som hänt tidigare. Det gäller också ett lands historia. Den här boken har skrivits medan Putins skamliga Ukrainakrig fyller medierna med dagliga frontrapporter - som också påverkat bokens innehåll: ett motsvarande anfallskrig höll i tiden på att kväva vår egen frihet; i boken berättar några frontveteraner hur nära avgrunden vi var 1944.
Ur kriget föddes också Yrjö Kokkos Lapplandslängtan - till lugnet, naturen och fåglarna i väglöst land. Under sex vårar sökte han häckande sångsvan i Fjällappland, dit de sista paren hade sökt sig undan förföljelse. Ingen hade någonsin fotodokumenterat häckande sångsvan i Finland - eller i Sverige. Våren 1950 lyckades han. Uthålligheten resulterade i en bok som tog det finska folket med storm; förföljelsen upphörde och den vita och graciösa sångsvanen utsågs småningom till Finlands national fågel.
Igen - vägen var mödan värd.
Boken avslutas med en intressant fallstudie. Fotografen Kaj Dahls skärgårdsdokumentation av den sista generationen fastboende fiskarbönder, skulle bli hans livsverk. Den ambitionen krävdes i mitten av 1970-talet, när han väl kommit i gång. Kanske rynkiga och väderbitna fiskargubbar i gummistövlar ute på avsides belägna öar inte ansågs representera det finlandssvenska narrativet - som kulturfolk?
