Sommaren efter nian jobbar Viktor Blomberg som dinosaurieförsäljare och flyttkarl på Zoologiska museet. Hans bästa vän Jeppe sorterar skalbaggar och lockar långhåriga, vackra nästan-professorer att skratta. Till sist tröttnar Viktor på att vara osynlig, eller snarare på att Jeppe är så väldigt synlig, och bestämmer sig för att spela allesammans ett spratt. Inte kunde han väl veta att det skulle lyckas så bra? Allt rullar på som en stenbumling ner för en brant, och ingen kraft i världen kan stoppa den. Viktor må vara liten och fet, men om man trampar på honom får man mycket ont i foten.
Brev till världens ände är en berättelse om svartsjuka, skuld och isbjörnar. Om hur mycket illa man kan göra utan att det märks och om vad som händer sedan. Om att också ett brev till världens ände till sist kommer tillbaka och om att vänskapen möjligen inte var alldeles död.
Med precision dukar Luther upp en detaljerad berättelse om relationer, att bli självständig och hantera tillkortakommanden. ... Romanen är helgjuten, med både bråddjup och grynnor. Luthers fingertoppskänsla, humorn som snärtar till eller pyr under ytan gör texten levande och engagerande. ... det viktiga i den dramatiskt fulländade storyn är ändå hur pojkar blir män och på vilket sätt de väljer att bemöta sina brister och reparera sina relationer. Mia Österlund, Hufvudstadsbladet
Annika Luther är Svenskfinlands mest rutinerade ungdomsboksförfattare, och det märks - inte bara när man ser till antalet utgivna böcker, utan framför allt när man ser till nivån hon håller, både språkligt, stilistiskt och berättartekniskt. I Brev till världens ände visar hon än en gång att hon inte bara kan berätta en historia på ett fängslande sätt med omsorg om detaljerna, utan att hon dessutom lyckas hitta exakt rätt tonfall åt sin unga huvudperson. Erika Rönngård, Vasabladet
Annika Luther kan definitivt väva ihop en god och intresseväckande historia, med en intrig som har tillräckligt många sidospår och förvecklingar. Under den njutningsfulla läsningen får man dessutom i sig en hel del fakta, om till exempel isbjörnars och flygekorrars livsbetingelser och beteenden. Jag hoppas boken får många läsare, inte bara bland unga människor. Mary-Ann Bäcksbacka, Västra Nyland
Sommaren efter nian jobbar Viktor Blomberg som dinosaurieförsäljare och flyttkarl på Zoologiska museet. Hans bästa vän Jeppe sorterar skalbaggar och lockar långhåriga, vackra nästan-professorer att skratta. Till sist tröttnar Viktor på att vara osynlig, eller snarare på att Jeppe är så väldigt synlig, och bestämmer sig för att spela allesammans ett spratt. Inte kunde han väl veta att det skulle lyckas så bra? Allt rullar på som en stenbumling ner för en brant, och ingen kraft i världen kan stoppa den. Viktor må vara liten och fet, men om man trampar på honom får man mycket ont i foten.
Brev till världens ände är en berättelse om svartsjuka, skuld och isbjörnar. Om hur mycket illa man kan göra utan att det märks och om vad som händer sedan. Om att också ett brev till världens ände till sist kommer tillbaka och om att vänskapen möjligen inte var alldeles död.
Med precision dukar Luther upp en detaljerad berättelse om relationer, att bli självständig och hantera tillkortakommanden. ... Romanen är helgjuten, med både bråddjup och grynnor. Luthers fingertoppskänsla, humorn som snärtar till eller pyr under ytan gör texten levande och engagerande. ... det viktiga i den dramatiskt fulländade storyn är ändå hur pojkar blir män och på vilket sätt de väljer att bemöta sina brister och reparera sina relationer. Mia Österlund, Hufvudstadsbladet
Annika Luther är Svenskfinlands mest rutinerade ungdomsboksförfattare, och det märks - inte bara när man ser till antalet utgivna böcker, utan framför allt när man ser till nivån hon håller, både språkligt, stilistiskt och berättartekniskt. I Brev till världens ände visar hon än en gång att hon inte bara kan berätta en historia på ett fängslande sätt med omsorg om detaljerna, utan att hon dessutom lyckas hitta exakt rätt tonfall åt sin unga huvudperson. Erika Rönngård, Vasabladet
Annika Luther kan definitivt väva ihop en god och intresseväckande historia, med en intrig som har tillräckligt många sidospår och förvecklingar. Under den njutningsfulla läsningen får man dessutom i sig en hel del fakta, om till exempel isbjörnars och flygekorrars livsbetingelser och beteenden. Jag hoppas boken får många läsare, inte bara bland unga människor. Mary-Ann Bäcksbacka, Västra Nyland