I den femte volymen i bokserien anläggs språkvetenskapliga, historiska, litteraturvetenskapliga och pedagogiska perspektiv på hur ett skriftsamhälle på svenska växer fram i Finland. Kyrkliga och administrativa texter skrevs av ett fåtal, men när läs- och skrivkunnigheten spreds i befolkningen skapades allt fler texter såväl av nyttoskäl som för nöjes skull. Nya genrer tillkom och en viss normering av skriftspråket blev nödvändig, vilket i sin tur så småningom påverkade talspråket. På avstånd från Sverige, i en ny politisk situation efter 1809, förändrades svenskans position och början till en trekamp mellan svenskan, finskan och ryskan kan skönjas.
I den femte volymen i bokserien anläggs språkvetenskapliga, historiska, litteraturvetenskapliga och pedagogiska perspektiv på hur ett skriftsamhälle på svenska växer fram i Finland. Kyrkliga och administrativa texter skrevs av ett fåtal, men när läs- och skrivkunnigheten spreds i befolkningen skapades allt fler texter såväl av nyttoskäl som för nöjes skull. Nya genrer tillkom och en viss normering av skriftspråket blev nödvändig, vilket i sin tur så småningom påverkade talspråket. På avstånd från Sverige, i en ny politisk situation efter 1809, förändrades svenskans position och början till en trekamp mellan svenskan, finskan och ryskan kan skönjas.
